Under en medlemsworkshop på Ellery Beach House pratade Maria Wolrath-Söderberg,  lektor i retorik, och Beatrice Rindevall, omvärldsanalytiker på BalticWaters2030, om hållbarhetskommunikation och politisk påverkan.

Maria berättade om sin forskning kring hur människor resonerar när dom gör klimatskadliga saker och hur de tänker när de faktiskt ställer om och anpassar sitt liv till klimatkrisens allvar. Hon och hennes forskarkollegor gjorde en studie på nästan tusen personer som har slutat flyga och såg att mycket handlar om inre konflikter, där en individs positiva värden står i konflikt med det som klimatet behöver.

Ett vanligt sätt att legitimera klimatskadligt beteende är att kvitta ut ett bra beteende mot ett dåligt. En Thailandsresa kan exempelvis legitimeras med att man källsorterar, men troligtvis måste du källsortera i decennier för att ens komma upp till en kortare flygresa i energibesparing. Därför är proportioner viktigt när man pratar om klimatåtgärder.

Både att prata om klimatfrågan och agera själv är viktigt. Det har i klimatrörelsen och bland forskare länge funnits en tanke om att kunskap om klimatkrisens allvarliga läge kan göra folk apatiska, men det menar Maria är en myt.

Läs studien och lyssna på podden Klimatgap.

Beatrice Rindevall pratade om att bedriva politisk påverkan i sex steg. Hon arbetar med fiskeripolitik och insåg snabbt att hon behövde förstå alla steg för att vara effektiv, såväl forskning som förvaltning och politik. Politiker får ofta höra olika åsikter, och du har mycket lättare att nå fram med din fråga om du arbetar med vetenskapliga underlag och nära forskare. Att kroka arm med eldsjälar och andra kunniga är viktigt också, menar hon, och det viktigaste är att skapa nätverk och arbeta långsiktigt.

De sex punkterna som hon listade i sin presentation är:

1. Samla kunskap
2. Prioritera 
3. Hitta lösningarna
4. Identifiera nyckelpersonerna
5. Hör av dig
6. Följ upp